Smedjebackens kommun, till startsida
Du är här:

Så styrs en kommun

Kommunerna i Sverige styrs av politiker som valts direkt av befolkningen. Det betyder att medborgarna har stora möjligheter att påverka och kontrollera hur kommunen utför sina uppdrag.
Kommunen styrs genom direktvalda politiska församlingar, så kallade kommunfullmäktige. Förutom i dessa församlingar finns politiska uppdrag inom kommunstyrelser samt i olika nämnder och utskott.

Totalt finns det cirka 42 000 politiska uppdrag i Sveriges kommuner. Politikerna i kommunen kallas även förtroendevalda.

Sveriges tre demokratiska nivåer
I Sverige finns tre demokratiskt valda nivåer. På riksnivå är det riksdag och regering, på regional nivå landsting/regioner och på den lokala nivån är det kommunen.

Staten beslutar om lagar och förordningar som styr vad landsting/regioner och kommuner ska göra.

De olika nivåernas uppgifter
Staten har delat in Sverige i län. Länet är den minsta enheten av statlig förvaltning. Länsstyrelsen sköter de statliga uppgifterna i länet som polis, körkortsregister och visst EU-stöd. På en del håll har regionala samverkansorgan fått ta över uppgifter från länsstyrelsen.

Kommunerna sköter de lokala uppgifterna, bland annat skola, omsorg om barn, äldre och funktionshindrade samt vatten och avlopp.

Landsting och regioner ansvarar för gemensamma uppgifter inom regionen, med tyngdpunkt på hälso- och sjukvård och regional utveckling.

Kommunallagen och kommunalt självstyre
Kommunallagen styr landstingens/regionernas och kommunernas verksamhet. Lagen ger stort utrymme för kommunalt självstyre, en bärande princip i det svenska samhället.

Det innebär att landsting/regioner och kommuner har stor rätt att själva bestämma på vilket sätt de ska sköta sina arbetsuppgifter och hur de ska fördela sina resurser. De beslutar till exempel själva om hur stor skatten ska vara. Det kommunala självstyret ger mervärden i form av effektivitet, helhetssyn och närhet.

Kommunfullmäktige styr och beslutar
Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen. I kommunfullmäktige sitter folkvalda politiker som väljs vart fjärde år. Alla är välkomna att lyssna på kommunfullmäktiges möten.

Kommunfullmäktige:

  • fastställer kommunens budget och beslutar hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala.
  • beslutar vilka nämnder som ska finnas.
  • väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna.
  • väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet.

Kommunstyrelsen utses av fullmäktige
Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsen:

  • leder och samordnar allt arbete inom kommunen
  • ansvarar för kommunens ekonomi.

Politikerna arbetar i olika nämnder
Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter.

Nämnderna:

  • ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen
  • förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige
  • genomför beslut som fattas i fullmäktige.

I praktiken är det inte politiker utan tjänstemän som utför det dagliga arbetet i nämnderna. Arbetsuppgifterna kan vara att ge byggnadslov, bevilja ekonomiskt bistånd eller att organisera äldreomsorgen.

Exempel på nämnder som finns i många kommuner är miljö- och byggnadsnämnd, socialnämnd och kulturnämnd. Eftersom kommunerna själva bestämmer vilka nämnder de vill ha ser det olika ut runt om i landet.

Det kommunala självstyret
Det kommunala självstyret är en grundläggande princip som är inskriven i regeringsformen, en av grundlagarna. Kommunerna måste givetvis följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret kommunen rätt att:

  • fatta självständiga beslut
  • ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina uppgifter

För medborgarna innebär det kommunala självstyret att man:

  • kan påverka kommunens beslut till exempel genom att lämna medborgarförslag eller rösta i folkomröstningar
  • kan överklaga kommunens beslut

Kontroll och tillsyn
Staten granskar och stödjer kommunernas arbete genom att vissa statliga myndigheter också är tillsynsmyndigheter. Skolverket är till exempel en tillsynsmyndighet som har i uppgift att kontrollera att både kommunala och fristående skolor över hela landet uppfyller kraven i skollagarna och läroplanerna.

Kommunerna ansvarar själva för tillsyn av till exempel brandsäkerhet och avfallshantering inom kommunen.

Varje år granskas kommunens verksamhet av revisorer.

Styrande dokument
Kommunernas organisation och styrning regleras i kommunallagen som är gemensam för kommuner och landsting. Kommunerna styrs också av speciallagar som socialtjänstlagen, skollagen och plan- och bygglagen.

Länk till Kommunallagen (1991:900) i regeringskansliets rättsdatabas (öppnas i nytt fönster) länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Val till kommunfullmäktige
Medborgarna väljer politiker till kommunfullmäktige vart fjärde år. Valet sker samtidigt som valet till riksdagen. För att få rösta i kommunalvalet ska man dels:

  • ha fyllt 18 år senast på valdagen,

dels uppfylla något av villkoren att man är:

  • svensk medborgare som är folkbokförd i kommunen, eller har varit det tidigare
  • medborgare i någon av EU:s medlemsstater, Norge eller Island som man har varit folkbokförd i Sverige i minst 30 dagar
  • medborgare utanför EU som har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år

Den som får rösta till kommunen kan också väljas till politiska uppdrag. De flesta politikerna i kommunfullmäktige är fritidspolitiker. De sköter alltså sina uppdrag vid sidan av sitt vanliga arbete.

Att överklaga kommunens beslut
Det går att överklaga beslut som till exempel byggnadslov eller socialt bistånd. Detta kallas förvaltningsbesvär och det är bara den som är berörd av beslutet som kan överklaga. Hur man gör för att överklaga ska framgå av beslutet. Överklagandet måste göras inom tre veckor från det datum man fick beslutet.

Om man tycker att kommunen har överträtt sina rättigheter eller fattat ett beslut i strid mot gällande regler har man som kommuninvånare rätt att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Detta kallas laglighetsprövning och måste ske inom tre veckor från det att beslutsprotokollet har godkänts (justerats).

Kommunalskatten är den största inkomstkällan
Kommunalskatten står för ungefär 70 procent av kommunens inkomster. Staten bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun själv hur stor kommunalskatten ska vara och hur pengarna ska fördelas.

Kommunerna får också statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut. Kommunen tar också betalt för en del tjänster, till exempel äldreomsorg.

 

Sidan senast uppdaterad: 2011-11-08
Webbredaktör: Mona Hyttsten

Kontakt

Kansliavdelningen
Mona Hyttsten
Kommunsekreterare

Tel: 0240-66 01 17
Fax: 0240-66 01 00
kommun@smedjebacken.se