Smedjebackens kommun, till startsida
Du är här:

Rapporter 2009

Årligen ska kommunrevisionen avge en revisionsberättelse till kommunfullmäktige, där man uttalar sig om att kommunfullmäktige kan godkänna årsredovisningen, om kommunens finansiella målsättning uppnåtts samt om ansvarsfrihet för nämnder och förtroendevalda kan tillstyrkas.

Revisionsberättelse samt redogörelse
Läs RevisionsberättelsePDF (pdf, 6.9 kB) eller RedogörelsePDF (pdf, 42.9 kB)

I uppdraget ingår varje år ett antal obligatoriska granskningar:

Granskning av delårsrapport per 2009-08-31
Läs Hela rapportenPDF (pdf, 219.9 kB) eller Sammanfattning

Granskning av årsredovisning 2009
Läs Hela rapportenPDF (pdf, 325.5 kB) eller Sammanfattning

Utöver detta genomförs ett antal granskningar av aktuella områden samt uppföljningar av tidigare genomförda granskningar. Under 2009 genomfördes nedanstående granskningar. Det finns möjlighet att läsa en sammanfattning av rapporten eller hela rapporten.

Grundskolans effektivitet, kvalitet och kostnader
Läs Hela rapportenPDF (pdf, 408.1 kB) eller Sammanfattning

Styrning av förskoleverksamheten
Läs Hela rapportenPDF (pdf, 179.4 kB) eller Sammanfattning

Granskning av beredningsprocessen i nämnder och styrelsen
Läs Hela rapportenPDF (pdf, 137 kB) eller Sammanfattning

Granskning av löpande system och rutiner
Läs Hela rapportenPDF (pdf, 206.8 kB) eller Sammanfattning

Granskning av den särskilda kollektivtrafiken i Dalarnas län
Läs Hela rapportenPDF (pdf, 748.5 kB) eller Sammanfattning

Uppföljning av tidigare granskning om Västerbergslagens kulturskolenämnd
Läs Hela rapportenPDF (pdf, 746 kB) eller Sammanfattning

Sammanfattning


Granskning av delårsrapport per 2009-08-31

Bakgrund och syfte
Kommunen ska enligt den kommunala redovisningslagen upprätta minst en delårsrapport. Vi har granskat delårsrapporten per 2009-08-31. Syftet med granskningen har varit att översiktligt bedöma om den är utformad i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed och om den ger en rättvisande bild av kommunens resultat.
 
Delårsrapporten ska även innehålla en avstämning av fullmäktiges mål ur perspektivet god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om i budgeten.

Sammanfattande bedömning


Vår samlade uppfattning är att delårsrapporten till delar uppfyller syftet att ge fullmäktige möjlighet att använda den som ett underlag för styrning, ledning och kontroll av den samlade kommunala verksamheten. För att ytterligare förbättra möjligheten till analys bör delårs-rapporten utvecklas till kommande år.
 
Delårsrapporten innehåller en avstämning av ett antal verksamhetsmål avseende god ekonomisk hushållning. Sammanfattningsvis är bedömningen att kommunen, enligt det prognostiserade resultatet, beräknar att nå ett överskott för 2009, men inte i nivå med resultatmålet för 2009.

  

Granskning av årsredovisning för

2009

Bakgrund och syfte


Syftet med granskningen av årsredovisningen är att be-döma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 — 8). Granskningen sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv och skall besvara följande revisionsfrågor:
  • Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen?
  • Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande?
  • Är resultatet förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om i budgeten?

Sammanfattande bedömning


Kommunen har en upprättad årsredovisning som i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.
 
Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är i huvudsak upprättad enligt god redovisningssed.
 
Vi bedömer att kommunen för 2009 lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL  8:5 a-b), men att resultatet inte är förenligt med det finansiella mål om god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vad gäller de övergripande verksamhetsmålen uppfylls dessa enligt redovisningen i årsredovisningen i stor utsträckning för 2009.
 
Årets resultat visar på ett överskott om 0,9 Mkr och enligt balanskravet om 0,4 Mkr.

  

Granskning av skolans effektivitet, kvalitet och kostnader


Bakgrund och syfte


Syftet med granskningen har varit att identifiera styrkor och svagheter i hur väl skolverk-samheten svarar upp mot målen i läroplanen samt att se om det förekommer skillnader i produktionskostnad och effektivitet mellan kommunens skolor. För att definiera kostnader och kvalitet i grundskolan har metoden KRUT - Kvalitets- och ResursUTveckling använts.

Sammanfattande bedömning


Elevernas resultat vid kvalitetsmätningen visar att samtliga skolenheter har ett kvalitetsvärde över 3,00, vilket är riktvärdet för ett godkänt resultat. Genomsnittet för samtliga elever är 3,34. Detta är ett mycket högt kvalitetsvärde och likaledes det högsta som uppmätts vid liknande granskningar i andra kommuner. Föräldrarnas 3,27 och lärarnas 3,43 är också de högsta kvalitetsvärden som noteras för respektive svarandegrupp.

Analysen av måluppfyllelsen ger att andelen godkända nationella prov i år 5 och år 9 är 83 procent, vilket är genomsnittlig andel jämfört med tidigare granskade kommuner.
 
Vid jämförelse av skolornas kostnader ges att kommunen har en dubbelt så hög kostnadsandel för elev- och skolhälsovård än tidigare granskade kommuner. Detta får till följd att andelen lärande är lägre än genomsnittet. Sammantaget utgör primärkostnaderna (lärande, mat och elev- och skolhälsovård) en hög andel av kostnaderna.
 
Produktionskostnaden är i genomsnitt 95 kr per elevtimme. Detta är den högsta produktionskostnaden som uppmätts. Bland de kommuner som granskats sedan 2007 är genomsnittet 82 kr per elevtimme.

 Det mest utmärkande för kommunens resultat är de höga produktionskostnaderna. Vi har i denna rapport försökt förklara detta resultat. Vi rekommenderar nämnden att diskutera den höga produktionskostnaden för att utröna om det finns andra bakomliggande faktorer till resultatet.

 

Granskning av styrning av förskoleverksamheten


Bakgrund och syfte


Syftet med granskningen har varit att besvara frågan om barn- och utbildningsnämndens styrning av förskolans verksamhet är ändamålsenlig. För att göra detta har följande frågeställningar legat till grund för granskningen:
  • Finns ett ändamålsenligt system för styrning och uppföljning av verksamheten inom förskolan?
  • Finns system för att säkra en ändamålsenlig styrning av resurser till förskolor?

Sammanfattande bedömning


Granskningen visar att målbenämningarna varierar mellan skolplanen och verksamhets-beskrivning 2009. I verksamhetsbeskrivning 2009 finns politiska mål vad gäller personal-bemanning och att barn ska erbjudas plats inom fyra månader från ansökan. Målet om personalbemanning är dock otydligt och i organisationen uppges att det finns ett mål om barngruppernas storlek som vi dock inte har kunnat se tydligt dokumenterat. Det saknas dessutom en tydlig inbördes politisk priori-tering av målen. Detta bedömer vi är en brist som försvårar förvaltningens arbete med att uppfylla målen.
 
Vi bedömer att förskolorna genomgående bedriver ett gott kvalitetsarbete utifrån de förutsättningar de ges.
 
Barngruppernas storlek bedöms i huvudsak styras av regeln om maximalt 16 respektive 20 barn i grupperna istället för att styras av barngruppernas sammansättning, lokalernas beskaffenhet, barnens närvarotider och personalens kompetens. Det är viktigt att resursfördelningssystemet ger incitament för ett beteende i organisationen som är politiskt önskvärt.
 
Vår samlade bedömning är att barn- och utbildningsnämnden styrning av verksamheten inte är ändamålsenlig då de politiska målen för verksamheten är otydliga, inbördes oprioriterade samt består av olika målbegrepp som inte kopplas till varandra samtidigt som den ekonomiska styrningen inte är ändamålsenlig.

 

Granskning av styrning av den särskilda kollektivtrafiken


Bakgrund och syfte


Syftet med granskningen har varit att bedöma om Dalatrafik AB genomför sitt uppdrag avseende den särskilda kollektivtrafiken på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
 
Granskningen har genomförts i samarbete med revisorerna i Landstinget Dalarna och genomförts av deras biträde.

Sammanfattande bedömning


Av granskningen framgår att den särskilda kollektivtrafiken, efter stora problem i samband med uppstarten, nu förefaller fungera tillfredställande. Samtidigt visar granskningen på brister dels i ägarnas styrning och ledning av verksamheten, dels genom avsaknaden av en tydlig strategi som underlag till de genomförda upphandlingarna.
 
Bedömning är att det övergripande systemet för styrning av Dalatrafik AB f n inte stödjer en effektiv ägar- och uppdragsstyrning. Såväl kommunerna som landstinget blir härigenom otydliga både som ägare och uppdragsgivare vilket bl a tar sig uttryck i avsaknad av tydliga och uppföljningsbara mål och att de mål som ändå fastlagts inte operationaliserats i ägardirektiv eller i Dalatrafik AB:s uppbyggnad av den särskilda kollektivtrafiken.

Avsaknaden av en tydlig och genomtänkt strategi inför upphandlingen i kombination med de bristande underlagen från kommunerna har sannolikt också bidragit till de konsekvenser som idag är synliga genom bl a landstingets kraftigt ökade kostnader för sjukresor, en för stor upphandlad fordonsvolym samt att miljökrav enbart tagits i begränsad omfattning. Vi ser också anledning att påtala dels det allvarliga i att taxiförsörjningen för allmänheten inte kunnat upprätthållas i alla kommuner — ett förhållande som måsta åtgärdas i kommande upphandling, dels behovet av ytterligare integration mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken för att därigenom reducera behoven av särskild kollektivtrafik. Härutöver har också förändringar i regelverket medfört att tillräcklig hänsyn till resenärernas individuella förutsättningar och behov inte tagits i alla sammanhang.

 

Uppföljning av tidigare granskning om Västerbergslagens kulturskolenämnd


Bakgrund och syfte


Syftet med granskningen har varit att granska och bedöma om Västerbergslagens Dans- och Musikskolenämnds beslut om åtgärder i lämnade yttrande, med anledning av synpunkter och rekommendationer i tidigare revisionsrapport, var tillräckliga och har verkställts på förväntat sätt.
 
Granskningen har genomförts i samarbete med revisorerna i Ludvika och genomförts av deras biträde.

Sammanfattande bedömning


En redovisning av nämndens ekonomi och verksamhet återfinns i Smedjebackens kommuns årsredovisning för 2007 och 2008, men motsvarande saknas i Ludvika kommun. Nämnden bör skapa rutiner som säkerställer att verksamhetsredovisning kommer med i respektive kommuns årsredovisning.
 
Rutinerna för utskick av handlingar till sammanträden uppges nu fungera bra och inkomna upprättade handlingar redovisas för hela nämnden.
 
Ett dokument, dans- och musikskolans plattform har utarbetats och godkänts av nämnden samt behandlats i respektive kommuns kommunstyrelse. Dokumentet beskriver skolans uppdrag och innehåll på ett enkelt och tydligt sätt.

 Ett nytt avtal mellan Ludvika och Smedjebackens kommuner samt ett nytt reglemente har antagits. Även en fyraårig utvecklingsplan har arbetets fram och fastställts av nämnden.
 
Det konstateras i granskningen att det är betydelsefullt att upprättade dokument följs upp, utvärderas och vid behov revideras.

 

Granskning av beredningsprocessen


Bakgrund och syfte


Syftet med granskningen har varit att granska om nämndernas och styrelsens berednings och beslutsprocess är ändamålsenlig i förhållande till nämndens/styrelsens uppdrag. För att göra detta har följande frågeställningar legat till grund för granskningen:
  •   Finns det fastställda rutiner och arbetssätt för nämndens/styrelsens beredningsarbete?
  • Vilka funktioner deltar i beredningsarbetet?
  • Är det tydligt vem som leder beredningsarbetet inom nämnden?
  • Upplever ledamöterna att ärendena är tillräckligt utredda?
  • Är kvaliteten på beredningsunderlagen/ kallelsen tillräcklig?
  • Hur upplever ledamöterna omfattningen på beredningsunderlagen?
  • Upplever ledamöterna att sammanträdena håller den kvalitet som krävs föra att man som enskild ledamot känner sig trygg i sitt beslutsfattande?

Sammanfattande bedömning


I Smedjebackens kommun har man till största delen den ordningen att det politiska bered-ningsarbetet sker i arbetsutskottet. När det gäller beredning av ärenden innan arbetsutskottet finns olika modeller.

 Bedömningen är att nämnderna och styrelsen berednings och beslutsprocess till största delen är ändamålsenliga i förhållande till respektive nämnds/styrelsens uppdrag. Dock finns det områden som måste förbättras/utvecklas.
 
Omfattningen och utförandet av beredningsarbetet är en fråga för respektive nämnd att bestämma. I granskningen visar enkäten att det finns områden i några nämnder som behöver diskuteras och utvecklas. Målsättningen måste vara att samtliga nämndsledamöter upplever att beredningsprocessen i den egna nämnden är ändamålsenlig och att den håller hög kvalitet.
 
Det är viktigt att påminna om att varje ledamot har både ett ansvar och en skyldighet att reagera och påtala om man upplever att det finns problem inom beredningsarbetet i nämnden/styrelsen.

 

Granskning av löpande system och rutiner


Bakgrund och syfte


Varje år granskas olika delar av kommunens redovisningsrutiner och interna kontroll. Syftet har varit att kontrollera om det finns ändamålsenliga rutiner och metoder samt om dessa används inom olika delar av redovisningen. Under 2009 har fokus varit på hanteringen av leverantörsfakturorna i kommunen.

Sammanfattande bedömning


Sammanfattningsvis visar granskningen att rutinen för hanteringen av leverantörsfakturor till delar fungerar väl, men att den interna kontrollen kan stärkas inom flera områden. Bland de rekommendationer som lämnas i rapporten kan nämnas att dokumenterade rutiner bör tas fram och riskbedömning göras av rutinernas olika moment. Vidare bör en översyn göras av ansvars- och arbetsfördelningen så att ingen person ensam ska kunna hantera en transaktion i alla led. För att stärka den interna kontrollen bör kraven höjas på attesterna, så att samtliga beslutsattester sker med namnteckning istället för signatur. Dessutom bör det säkerställas att det centrala attestreglementet följs. Det bör även säkerställas att attestreglementet med tillämpningsanvisningar är väl känt och att samtliga nämnder har beslutat om nämndspecifika tillämpningsanvisningar. Till sist kan nämnas att ytterligare information kring hantering av fakturor (exempelvis syfte och deltagare), attestregler och kontering bör förmedlas till berörda.

 

Sidan senast uppdaterad: 2020-01-14
Webbredaktör: Mona Jansson

Kontakt

Kommunrevisionen
Sten Blomkvist Ordförande

Tfn: 070-426 22 90

E-post: sten.blomkvistt@hotmail.com