Smedjebackens kommun, till startsida
Du är här:

Rapporter 2011

Årligen ska kommunrevisionen avge en revisionsberättelse till kommunfullmäktige, där man uttalar sig om att kommunfullmäktige kan godkänna årsredovisningen, om kommunens finansiella målsättning uppnåtts samt om ansvarsfrihet för nämnder och förtroendevalda kan tillstyrkas.

Revisionsberättelse samt redogörelse

Läs RevisionsberättelsePDF (pdf, 6.8 kB) eller RedogörelsePDF (pdf, 43.9 kB)

I uppdraget ingår varje år ett antal obligatoriska granskningar:

Granskning av delårsrapport per 2011-08-31

Läs Sammanfattning eller Hela rapportenPDF (pdf, 218.1 kB)

Granskning av årsredovisning 2011

Läs Sammanfattning eller Hela rapportenPDF (pdf, 270 kB)

Utöver detta genomförs ett antal granskningar av aktuella områden samt uppföljningar av tidigare genomförda granskningar. Under 2011 genomfördes nedanstående granskningar. Det finns möjlighet att läsa en sammanfattning av rapporten eller hela rapporten.

Granskning av individ- och familjeomsorgen

Läs Sammanfattning eller Hela rapportenPDF (pdf, 300.3 kB)

Elevers rätt till särskilt stöd

Läs Sammanfattning eller Hela rapportenPDF (pdf, 261.2 kB)

Uppföljning KRUT (skolans effektivitet, kvalitet och kostnader)

Läs Sammanfattning eller Hela rapportenPDF (pdf, 195 kB)

Uppföljning av ansvarsutövandegranskningar

Läs Sammanfattning eller Hela rapportenPDF (pdf, 246.9 kB)


Sammanfattning
Granskning av delårsrapport per 2011-08-31

Bakgrund och syfte
Kommunen ska enligt den kommunala redovisningslagen upprätta minst en delårsrapport. Vi har granskat delårsrapporten per 2011-08-31. Syftet med granskningen har varit att över­siktligt bedöma om den är utformad i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed och om den ger en rättvisande bild av kommunens resultat.

Delårsrapporten ska även innehålla en avstämning av fullmäktiges mål ur perspektivet god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om i budgeten.

Sammanfattande bedömning
Delårsrapport är i stort upprättad i enlighet med lagens krav. Sammanfattningsvis är bedömningen att kommunen, enligt det prognostiserade resultatet, beräknar att nå ett överskott för 2011, som medför att det finansiella målet kommer att kunna uppnås för 2011. När det gäller det gemensamma verksamhetsmålet, kring sjukfrånvaron, kan konstateras att det uppfylls för perioden. För målen inom socialtjänst och skola uppfylls tre av fyra mål för perioden. Någon bedömning för helåret görs dock inte i delårsrapporten. Till kommande år bör uppföljningen kompletteras med en bedömning för helåret samt en beskrivning kring vad man gör för att målen ska uppnås.

Granskning av årsredovisning för 2011

Bakgrund och syfte
Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 – 8). Vidare ska revisorerna enligt kommu­nallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisning­en är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen.

Sammanfattande bedömning
Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksam­heten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är i huvudsak upprättad enligt god redovisningssed.

Vi bedömer att kommunen för 2011 lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL  8:5 a-b) och att resultatet är förenligt med det finansiella mål om god ekonomisk hushållning som följs upp i årsredovisningen. Vad gäller de övergripande verksamhetsmålen uppfylls dessa enligt redovisningen i årsredo­visningen i relativt stor utsträckning för 2011.

Granskning av individ- och familjeomsorgen

Bakgrund och syfte
Individ- och familjeomsorgen är från och med 2011 underställd familje- och utbildnings­nämnden. Det övergripande syftet med förändringen har varit att samordna kommunens förebyggande arbete bland barn och ung­domar och erbjuda tidiga stödinsatser för barn och unga för att upp­nå god livskvalitet på ”hemmaplan”. Syftet har också varit att samordningen av kommunens resurser ska leda till en ökning av verksamheternas potential att stödja målgruppen.

Granskningens syfte är att besvara revisionsfrågan om verksamheten inom individ- och familjeomsorgen bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning och i övrigt på ett ändamåls­enligt och kostnadseffektivt sätt.

Sammanfattande bedömning
Familj- och utbildningsnämnden har inte formulerat egna mål för individ- och familjeom­sorgens verksamheter. Verksamheten arbetar, i avvaktan på att nämnden reviderar målen, i enlighet socialnämndens mål från år 2010. Vi bedömer att det finns risk för att nämnden inte till fullo uppnår de förbättringar som åsyftades med organisationsförändringen om inte nämnden tydligare anger de effekter familj- och utbildningsnämnden önskar uppnå med den samordnade verksamhet riktad till barn och ungdom.

Individ- och familjeomsorgen har ändamålsenliga riktlinjer och rutiner för sin verksamhet. Familj- och utbildningsnämnden har ännu inte omprövat och fastställt de dokument som styr individ- och familjeomsorgen.

Personalen inom individ- och familjeomsorgen upplever att de inte varit tillräckligt delaktiga i förändringsprocessen. De upplever även att distansen mellan nämnd/ledning och verksamhet blivit större. Vid intervjutillfället uttryckte flera av de intervjuade att organisationsförändring­en hittills endast marginellt har ändrat arbetssätt och förutsättningar för individ- och familje­omsorgen.

Familj- och utbildningsnämnden följer upp verksamheten med kvantitativa nyckeltal. Nyckeltal saknas för att beskriva effektivitetsgrad och insatsernas kvalitet.

Individ- och familjeomsorgen bedrivs enligt vår bedömning rättssäkert, ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Flera åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och rättsäkert i framtiden. Familj- och utbildningsnämnden behöver för att säkerställa en ändamålsenlig framtida verksamhet samt säkra de effektivitets- och service­vinster organisationsförändringen förväntas att uppnå:

  • Utforma mätbara mål för effektivitet och kvalitet inom individ- och familjeomsorgens verksamheter.
  • Analysera behovet av ytterligare insatser för att stärka ungdomar och unga vuxnas förmåga att försörja sig med egen inkomst.
  • Tydliggöra mål, ambition och prioriteringar med den del av verksamheten som riktar sig till andra grupper än barn och ungdom.
  • Fatta beslut om att införa ett kvalitetssystem inom individ- och familjeomsorgen, samt anta de riktlinjer och rutiner som verksamheten framarbetat.
  • Tillsammans med verksamheten upprätta en strategi för hur de verksamheter som ryms inom nämndens ansvarsområde ska integreras för att uppnå de service- och effektivitetsvinster sammanslagningen förväntats uppnå.

Elevers rätt till särskilt stöd

Bakgrund och syfte
Särskilt stöd och åtgärdsprogram är bland de vanligaste kritikområdena inom Skolinspek­tionens regelbundna tillsyn. Det är också inom dessa områden som inspektionen många gånger riktar kritik i anmälningsärenden. Ofta kritiseras standardlösningar som inte utgår från den enskilde elevens behov.

Huvudmannen för utbildningen ansvarar för att kommunens alla elever erbjuds likvärdiga förutsättningar. Nya skollagen anger att en strävan för huvudmannen ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Granskningens syfte är att bedöma om familje- och utbildningsnämnden genom styrning och upp­följning säkerställer så att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument avseende elever i behov av särskilt stöd.

Sammanfattande bedömning
Efter genomförd granskning är vår revisionella bedömning att familje- och utbildnings­nämndens styrning och uppföljning delvis är tillfredsställande men behöver förbättras för att säkerställa att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument avseende elever i behov av särskilt stöd.

Utifrån genomförd granskning föreslår vi, ett antal åtgärder och överväganden för att förbättra styrning och uppföljning avseende elever i behov av särskilt stöd:

  • skapa samsyn avseende begreppet ”en samlad Elevhälsa” samt avseende elevhälsans nationella uppdrag, d v s vara förebyggande och hälsofrämjande samt stödja elevernas utveckling mot målen
  • en övergripande plan (Elevhälsoplan eller liknande) bör tas fram med strategier för elevhälsoarbetet som stöd till uppfyllelse av det nationella uppdraget samt nämndens målsättningar
  • familje- och utbildningsnämnden bör analysera behovet av psykolog- och kuratorsresurser och hur behovet tillgodoses utifrån rektors utredningsansvar
  • en dokumenterad ärendegång bör tas fram där även Elevhälsans insatser vävs in för att få en samlad övergripande ärendegång för Elevhälsoarbetet
  • dokumenterade riktlinjer för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar bör tas fram
  • vi rekommenderar att familje- och utbildningsnämnden efter en tid följer upp hur den nya resursfördelningsmodellen påverkar arbetet med elever i behov av särskilt stöd och då särskilt om det gett skolorna likvärdiga förutsättningar
  • vi rekommenderar att en tydlig struktur med gemensamma mål och riktlinjer för samverkan kring elever i behov av särskilt stöd tas fram. Det är även viktigt att tydliggöra gränser och förväntningar för vad som skolan respektive NPU och BUP ansvarar för
  • familje- och utbildningsnämnden behöver utveckla sin uppföljning avseende elever i behov av särskilt stöd så att det säkerställs att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument.

Uppföljning KRUT (skolans effektivitet, kvalitet och kostnader)

Bakgrund och syfte
Under 2009 genomförde Smedjebackens revisorer en granskning av skolans effektivitet, kvalitet och kostnader. I granskningen konstaterades att skolorna hade höga produktions­kostnader och höga kvalitetsvärden jämfört med andra kommuner. Därtill uppvisade vissa av kommunens grundskolor mycket höga produktionskostnader. Till revisionsrapporten bifogades en KRUT-pärm med resultat och åtgärdsprogram per svarandekategori (elever, föräldrar, lärare) för respektive skola.

Uppföljningens syfte var att bedöma hur familje- och utbildnings­nämnden arbetat med resultatet från KRUT-granskningen.

Sammanfattande bedömning
Vår sammanfattande revisionella bedömning är att nämnden inte arbetat med resultatet från revisionsrapporten på ett systematiskt sätt. Detta baserar vi på att varken nämnd eller förvaltning formulerat något uppdrag till skolorna att arbeta vidare med materialet.

Vid intervjuerna har det framkommit flera anledningar till detta. Dels var det väntade resultat när det gäller höga kostnader och dels kom granskningen i en tid då besparingar skulle genomföras. Därtill anställdes en ny förvaltningschef i samband med att rapporten blev offentlig och denne hade ej varit med vid genomförandet av granskningen. Den tillförordnade förvaltningschef som deltagit i granskningen fortsatte som rektor och den utvecklingsledare som fanns inom förvaltningen gick i pension.

Nämnden har dock arbetat mycket med besparingar sedan granskningen genomfördes. Bland annat minskade personalen inom förvaltningen med nära 30 årsarbetare mellan 2009 och 2010. Vid genomförandet av denna uppföljning pågick även en organisationsöversyn i syfte att ge skolorna mer likvärda förutsättningar när det gäller personal inom förskolor, grund­skolor, fritidshem och elevhälsa. Bland annat ska nyckeltal om antal barn per personal användas som resursfördelningsmodell. Detta torde innebära att skolornas produktions­kostnader blir mer likvärdiga, vilket är i linje med de slutsatser och rekommendationer som framkom i KRUT-rapporten.

Uppföljning av ansvarsutövandegranskningar

Bakgrund och syfte
Revisorerna har under åren 2007-2010 genomfört granskningar som har berört samtliga kommunens nämnder och kommunstyrelsen.

  • Granskningarna har berört följande områden:
  • Hantering av offentlighetsprincipen 2007
  • Verkställighet av beslut 2008
  • Beredningsprocessen i nämnderna och styrelsen 2009
  • Hanteringen av kommunens styrdokument 2010

Syftet med dessa granskningar har varit att få en bild av hur kommunens nämnder och styrelsen hanterar frågeställningarna inom dessa områden dels utifrån lagstift­ningen dels utifrån om verksamheterna bedrivs på ett ändamålsenligt sätt.

De tidigare granskningarna har visat att det inom dessa områden finns utrymme för utveckling och förbättring. I samband med att dessa granskningar har genomförts har resultatet även presenterats för de berörda förvaltningarna/nämnderna.

Syftet med uppföljningen var att kontrollera om kommunens nämnder och förvaltningar genomfört de förslag till utveckling/ förbättringar som föreslagits i granskningsrapporterna.

Sammanfattande bedömning

Granskningen visar att nämnderna överlag har utvecklat sig i positiv riktning i förhållande till de förslag till utveckling/förbättringar som har föreslagits i de tidigare granskningarna. Vi kan också konstatera att de tidigare granskningarna har påverkat nämnderna och förvalt­ningarna i sitt arbete med att utveckla de områden som berörts av granskningarna.  Dock kan vi konstatera, vilket också framgår av denna rapport, att det finns områden som återstår att utveckla.

I intervjuer med nämndsordförandena kan vi konstatera att man i samtliga fall upp­lever att beredningsprocessen och nämndsarbetet har utvecklats och fungerar på ett bra sätt.

Sidan senast uppdaterad: 2020-01-14
Webbredaktör: Mona Jansson

Kontakt

Kommunrevisionen
Sten Blomkvist
Ordförande

Tfn: 070-426 22 90

E-post: sten.blomkvistt@hotmail.com