Smedjebackens kommun, till startsida

Information tillallmänheten från Ovako Bar AB, Smedjebacken

Ovako är en ledande europeisk producent av långa specialstålprodukter till den tunga fordons-, bil- och verkstadsindustrin. Ovako Smedjebacken tillverkar långa stålprodukter och består av stålverk och mediumvalsverk.

I tillverkningsprocessen använder vi olika typer av gaser, framför allt till skärande bearbetning samt uppvärmning av ugnar i vidareförädlingen. På Ovako i Smedjebacken arbetar 360 personer.

Ovako omfattas av lagen om ”åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381). Eftersom Ovako hanterar stora mängder kemikalier kräver lagen att kommunen informerar de personer och företag som löper risk att påverkas vid en allvarlig olycka.

Farliga utsläpp från Ovako

I detta dokument hittar du information om vad du bör göra inför och under ett eventuellt utsläpp av farliga kemikalier. Vi går igenom vilka kemikalier som finns hos Ovako Smedjebacken och beskriver vilka eventuella konsekvenser ett kemikalieutsläpp kan få på människa och miljö.

Om larmet går

Vid exempelvis gasutsläpp kommer allmänheten larmas via det som kallas VMA: viktigt meddelande till allmänheten. VMA-signalen låter sammanhängande i 7 sekunder, är tyst i 14 sekunder och låter därefter i 7 sekunder igen. Detta upprepas under ca två minuter. VMA-signalen kan även låta vid andra typer av olyckor. Vid ett eventuellt VMA-larm bör du i första hand följa instruktioner och order från räddningstjänsten.

VMA-signalen innebär att det finns ett viktigt meddelande till allmänheten och du bör agera enligt följande:

  • Gå inomhus.
  • Stäng dörrar, fönster och ventilation.
  • Lyssna på radio P4 för ytterligare information.
  • På SVT-text tv sida 599 finns information.
  • Undvik att använda telefon och mobiltelefon.
  • Gå inte ut förrän signalen för att faran är över låter.

Signalen för faran är över känns igen genom en lång sammanhängande signal.

Om Ovakos farliga kemikalier

Vid Ovako i Smedjebacken finns det flertalet farliga kemikalier. Här beskriver vi vilka kemikalier som finns och vilken eventuell påverkan de har på människor och miljö. Dessa gaser som anges nedan är oxiderande, kvävande. Det innebär att olyckor som utsläpp, brand och explosion kan inträffa. Allvarliga olyckor är dock mycket sällsynta.

Ett utsläpp och brand kan ge upphov till besvär för människor som vistas i vindriktningen. I vilken omfattning människor påverkas beror på vilken spridningen är. Om en brand uppstår där syrgas hanteras kan explosionsartade förlopp med tryckvåg och brandrök uppkomma.

Syrgas

Oxygen

Farlighetsklass 2.1 UN 1072 H270

Kan orsaka eller intensifiera brand. Gas under tryck. Kyld gas kan skada vid kontakt.

Kvävgas

Nitrogen

Farlighetsklass 2.1 UN 1066 H280

Kan orsaka kvävning. Gas under tryck. Kyld gas kan skada vid kontakt.

Argon

Argon

Farlighetsklass 2.1 UN 1006 H280

Kan orsaka kvävning. Gas under tryck. Kyld gas kan skada vid kontakt.

Gasol

Kännetecknande vid ett gasolutsläpp är gaslukt, en doft av sulfat eller surströmming. Gasol är en brandfarlig och explosiv gas som är tyngre än luft och därför breder ut sig längs marken. Vid kall väderlek kan utläckande gasol synas som en vit dimma.

Gasol kan vara farlig för människor framför allt genom brännskador och splitterskador i samband med antändning eller explosion. Ett utflöde av gasol ger inga skador på miljön.

Syrgas

Kännetecknande vid utsläpp av flytande syrgas är ett gasmoln som sprids efter marken och förångas snabbt under kraftig dimbildning. Syrgas är färglös, luktfri och smaklös.

Syrgas ger inga besvär vid normal exponering. Som kall gas eller i vätskeform kan den ge svåra frysskador på hud och ögon. Syrgas är en oxiderande gas som underlättar antändning och påskyndar brand i brännbart material. Brandförloppet kan därför bli explosionsartat.

Kvävgas och Argon

Kännetecknande vid utsläpp av flytande kvävgas och argon är ett gasmoln som sprids efter marken och förångas snabbt under kraftig dimbildning. Både kväv- och argongas är färg- och luktlösa gaser.

Vid stora utsläpp inomhus kan vara kvävande eftersom den tränger undan luftens syre. Vid utsläpp måste utsatta personer snabbt ut i friska luften. Som kall (ca - 190°C) gas eller i vätskeform kan kvävgas och argon ge svåra frysskador på hud och ögon. Kvävgas och argon är ej brännbara och är inte farliga för miljön.

Säkerheten runt gasolanläggningen på Ovako

Gasolanläggningen för Ovako Smedjebacken ligger i anslutning till siten, Gasoldepån som ägs av Ovako ligger ute vid Flatenberg. Vid företagets anläggning lagras och lossas gasol från järnvägsvagnar till stationära, markförlagda lagringstankar. Gasolen distribueras sedan till anläggningens olika delar för att förbrännas.

Dagtid pågår omfattande inspektion och underhållsverksamhet för att förebygga olyckor. Om någonting skulle gå fel finns en väl utbyggd nödlägesberedskap med nödsystem och brandbekämpningsutrustning tillgänglig. Anläggningen är i kontinuerlig drift och övervakas ständigt av kunnig och utbildad personal.


Lossning av gasol

Ovako har installerat all nuvarande känd teknisk utrustning för att snabbt kunna stänga ett utläckande flöde i samband med lossning av gasol. Lossningen sker på ett separat spår för järnvägsvagnarna och övervakas alltid av två personer. Lossningen kan utföras på två lossningsplatser samtidigt och sker via centrifugalpumpar, en för varje lossningsplats. Lossningsplatsen är utrustad med fast vattenkylning och från övervakningskuren har personalen god uppsikt över lossningen. Kuren är försedd med nöddusch som ska användas om någon råkar komma i hudkontakt med gasol som vätska. Huvudgasollagret består av två markförlagda gasoltankar, tryckstegringspumpar samt förångarstationer som förser företagets olika verksamheter med gasol.

Ingrepp i gassystem

För att kunna ge förutsättningar för ett säkert ingrepp i gassystem skall en driftorder skrivas. Driftordern är en instruktion som beskriver anläggningens avställning och återställning och finns endast i ett exemplar. Driftorden får endast ändras av ansvarig utfärdare. Driftorden skall granskas av mer än en person för att upptäcka eventuella fel, samt signeras efter varje moment av utsedd utförare.

Ovakos beredskapsplan

Vid Ovako finns en intern plan för räddningsinsatser, en så kallad beredskapsplan, som beskriver de regler och förhållningssätt som gäller inom Ovako. Beredskapsplanen tar upp både förebyggande åtgärder och vad som gäller vid tillbud eller olycka i samband med hantering och användande av gasol. Beredskapsplanen är ett av de viktigaste dokument som Ovako har för gasolhantering och innehåller bl.a. följande viktiga delar:

  • Regler för underhållsarbete.
  • Larmpunkter utbildningsplan.
  • Larmutrustning.
  • Typer av gasolutsläpp.
  • Handlingsplan vid larm.Räddningstjänsten har en viktig roll i beredskapen för gasololyckor vid Ovako. Ovako är skyldig att vidta lämpliga åtgärder inom verksamhetens område, däribland skyldigheten att kontakta räddningstjänsten vid insatser i samband med kemikalieolyckor. Vi beskriver hur under följande punkter Låglarm och Höglarm. På platser med risk för gasolutsläpp finns gasoldetektorer utplacerade. Vid ett gasolläckage stängs gasolen av och ett låg- eller höglarm går ut. Låglarm utlöses vid ett visarutslag på 25 %, vilket innebär att larmet aktiveras automatiskt då någon gasoldetektor indikerar en gasolhalt på 25 % av gasolens undre brännbarhetsgräns. Ett rött roterande varningsljus tänds vid det verk där larmet utlösts, gasoltillförseln stoppas och säkerhetsavstängningsventilen stängs automatiskt till det larmade objektet.
  • Låglarm
  • På Ovako utbildas all berörd personal kontinuerligt i brand-, miljö- och säkerhetsrisker. Övningar planeras och genomförs med driftpersonal och räddningstjänsten i enlighet med kommunens plan för räddningsinsatser.
  • Räddningstjänstens roll
  • Rött roterande varningsljus tänds vid det verk där larmet utlösts.
  • Inget larm till Huvudporten.
  • Ingen ljudsignal.

Höglarm

Höglarm utlöses vid ett visarutslag på 40 %, Larmet aktiveras automatiskt då någon gasoldetektor indikerar på en gasolhalt på 40 % av gasolens undre brännbarhetsgräns eller då något nödstopp tryckts in. När höglarmet aktiverats stoppas tillförseln av gasol till samtliga förbrukningsställen. Samtliga säkerhetsventiler stängs automatiskt. Ljus- och ljudsignaler aktiveras och larm går till Huvudporten, som vidarebefordrar det till Räddningstjänsten.

  • Rött roterande varningsljus tänds vid det verk där larmet utlösts.
  • Ljus- och ljudsignaler aktiveras.
  • Larm via SOS, som vidarebefordrar det till Räddningstjänsten.

Förebyggande åtgärder
Ovako genomför ett flertal åtgärder för att minska risker och förebygga tillbud. Några exempel på förebyggande åtgärder:

  • Ovako använder material som är typgodkänt av myndigheter.
  • Endast licenssvetsare får utföra svetsarbeten, och alla fogar röntgas och dokumenteras för kontroll. Systemet är indelat i sektioner där varje sektion har en säkerhetsventil.
  • Ventiler, tryckkännare och manometrar kontrolleras regelbundet.
  • Rör från varje säkerhetsventil mynnar högt över marken för att gasolen ska spädas och inte hamna inom brännbarhetsintervallet.
  • Var 3:e månad kontrollerar Ovako ledningar eller utrustning med läcksökare, så kallad gastrack eller sniffer.
  • Var 3:e månad genomför Ovako provning av gasoldetektorer och larmsystem.
  • Vid ombyggnationer utförs riskanalyser och klassningsplaner på anläggningen med hjälp av ett externt bolag (Hydrosafe AB), som även utbildar gasollossare och gasolföreståndare.
  • En gång per år genomförs en extern kontroll och besikning av Kiva på anläggningens rörledningar, slangar, pumpar, tankar, säkerhetsventiler etc.

Information

För ytterligare information hänvisas till Länsstyrelsen

Senaste tillsyn

Gjordes den 6 sept. 2018 av Länsstyrelsen, Smedjebackens kommun samt Räddningstjänsten i Smedjebacken.

 

Sidan senast uppdaterad: 2019-02-14
Webbredaktör: Cecilia Otterberg

Mer information

Skydd o säkerhetschef
Ovako Bar AB

Mika Koukkari

Telefon: 0240-66 81 04
E-post: mika.koukkari@ovako.com