Smedjebackens kommun, till startsida

Människan - platsen - konsten


arbetsplatser, minnesplatser, försvunna platser, främmande platser


Med finsk SISU i Sverige


den finska arbetskraftsinvandringen och dess betydelse för Bergslagen

Det bjöds på konst, litteratur, film, föreläsningar, musik och utställningar förmedlade av kunniga föreläsare.
 
Maths Isacson analyserade begreppet plats. Ordet ingår i så mycket mer än det geografiska begreppet vi vanligtvis tänker på, t. ex. platssökande, platsfinnare, platsförmedlare.
Begreppet Urban explorers återkom flera gånger under dagen.
Urban Explorers är en ny rörelse och innebär att man besöker övergivna platser, gömda och glömda platser.
Måttot är att man inte får förändra eller förstöra något. Man får bara lämna sina fotspår och bara ta med sig foton. Intresset för denna rörelse växer.

Erik Hofrén efterlyser "kvinnoplatser". De "platser" vi i regel menar är alltför ofta knutna till det maskulina samhället. Han ställer också frågan vem äger rätten till en plats och vem tolkar platsen?
Han tog exempel från arkeologiska utgrävningar utanför Malmö i mitten av 1900-talet där det funnits en stenåldersbosättning och där numer kvarteret Rosengård finns.
Samma platser men platser med helt olika tolkningar.
En plats betydelse och tolkning förändras.
Varje plats utveckling är knuten till en kulturell verksamhet.

Örjan Hamrin tog oss med på försvunna eller gömda platser i Bergslagen med exempel från bl.a. Grängesberg. Han visade även på platser avbildade av Johan Ahlbäck, som Jöran Forsslund skrivit om "På strövtåg i Bergslagen med Johan Ahlbäck".
Det finns gott om platser som försvunnit men som det finns minnen, foton och målningar från i Bergslagen.

Anna Falkengren berättade om sin far Bertil Johnson och hans fascination av samma motiv i
Larsbo bruk i Söderbärke. Det var den gamla smedjan som han gång på gång avbildade från olika perspektiv. Ett exempel på hur en konstnär fångas av ett motiv och under hela sitt konstnärsliv gång på gång återkom till det.

Författaren Aino Trosell gav en livfull beskrivning över sina "arbetsplatser" som hon skildrat i sina böcker, alltifrån varven i Göteborg, till garverierna i Malung, högfjällshotellet i Sälen och hemsjukvården. Det spänner över mycket och för att kunna skildra platserna på ett trovärdigt sätt har Aino själv satt sig in i hur det är att arbeta på dessa platser och därigenom fått ett förhållande till "arbetsplatsen".

Ett flertal Ahlbäckpristagare visade prov på sitt konstnärskap och Svante Rydberg förklarade sitt förhållande till platsen främst då "spår i landskapet" efter människans ingrepp.
Ulla Zimmerman berättade om vad Ahlbäckpriset betytt för henne och lett fram till ytterligare arbeten bl.a. i Nynäshamn. Bakgrunden var en namnförväxling under avresan från en av Ahlbäckdagarna. Det finns flera "Ullor" som är Ahlbäckpristagare. Ulla Wennberg har bl.a. skildrat städerskans arbete.
Gösta Backlund berättade om Hans Tollsten och hans sätt att skildra arbetsplatser såväl som geografiska platser, New York kontra Borlänge.

Jan Garnert visade arbesplatsen ur ett belysningsperspektiv. Hur det var innan det elektriska ljuset kom och hur ljussättningen har utvecklats under åren.

Nedläggningen av gruvan i Laisvall har dokumenterats av Ahlbäckpristagaren Maria Söderberg som visade filmen "Länge leve gruvan".

Det finska temat  "den främmande platsen" inleddes med Kjersti Bosdotter anförande om "röda minnesmärken" från finska inbördeskriget.
Det var tankeväckande och gripande. Alltför lite är känt om detta krig i Sverige och det är fortfarande ett blödande sår i Finland.
Eric De Geer redogjorde för sin forskning om den finländska invandringen till Bergslagen efter 1945. Han berörde främst Fagersta, Smedjebacken, Ludvika och Borlänge och det var främst vid järnbruken och Asea som de invandrarna fick arbete.
Han redogjorde även för deras levnadsförhållande och kultur. Språket var en svår stötesten och många lärde sig inte svenska ordentligt under hela sin livstid.
Kvinnorna hade speciellt dåliga förutsättningar eftersom de i regel var hemma och inte fick den dagliga kontakten med det svenska språket.
Han gick också igenom finländarnas ställning i dagens Sverige, vilket han tyckte hade skötts dåligt. Han tog upp rätten till hemspråk som ett exempel på detta. Finska språket är ett minoritetsspråk i Sverige.
Flera berättelser av finländare som beskrivit sin situation som invandrare i Sverige lästes upp och gav en god bild av hur det kändes att komma till "den främmande arbetsplatsen".

Göran Greider lyfte fram Dan Anderssons diktning och hans rötter till Finland och till finnmarken.
Det finska temat avslutades med ett finskt sång- och musikprogram. Mycket uppskattat.

Årets Ahlbäckpris tilldelades konstnären Robert Nyberg och delades ut av Göran Greider.

Motivering:
Robert Nyberg står liksom Johan Ahlbäck på de mest utsattas sida. De delar förmågan att skildra det kroppsliga arbetets slit. Med humor, skarp satir och stor kunskap avslöjar Robert Nyberg maktens resurser. I hans bilder synliggörs orättvisorna och de ökande klassklyftorna. Vartefter samhällsklimatet hårdnar vässar han sina vapen.
Robert Nybergs bilder är viktiga inlägg i samhällsdebatten.
 
Förra årets Ahlbäckpristagare Britt-Marie Rydberg hade vernissage med sina textila vävnader och Sveigefinländarnas Arkiv visade en utställning om den finska invandringen "Mötet".

Ahlbäckdagarna genomfördes med bidrag från: Riksantikvarieämbetet, Norrbärke Sparbank. Metall avd. 13, ABF Västerbergslagen. Kostnaderna uppgick till 107.000 kronor och inrymdes i budgeten.

Det konstaterades att årets Ahlbäckdagar var den allra bästa, men så brukar omdömet vara efter varje år. Ett bevis på att arbetarkulturen har mycket att berätta och visa upp och att det hela tiden finns nya infallsvinklar och kulturyttringar att lyfta fram.

Sidan senast uppdaterad: 2012-02-22
Webbredaktör: Marie Johansson

Kontakt

Johan Ahlbäckstiftelsen
c/o Kulturförvaltningen

Tfn:0240-66 02 86
johan.ahlback@smedjebacken.se