Vanliga frågor och svar

Varför ska vi undvika söta livsmedel i skolan?

Livsmedelsverkets undersökning om barns matvanor (2003) visar att barn får i sig för mycket mättat fett, socker och salt. Det beror på överkonsumtion av godis, glass, läsk, snacks och bakverk och för lite grönsaker frukt och fisk. Överkonsumtionen av tomma kalorier är en viktig faktor i utvecklingen av övervikt och fetma.

Socker i olika former ökar risken för karies. Kariesförekomsten har under senare år ökat bland barn, vilket är ytterligare en anledning till att begränsa socker-konsumtionen.

Varför ska vi inte ha smaksatt yoghurt och fil?

Därför att det innehåller för mycket socker. Köken erbjuder andra alternativ att smaksätta yoghurt och fil.

Varför får vi inte bullar, kakor, glass och saft i skolan?

Livsmedelsverket tycker att skolan inte alls bör tillhandahålla sötsaker. Vår inriktning är att göra det lätt för elever och barn att göra hälsosamma val. Kostenheten kan ibland i samband vid högtid servera något extra såsom en pepparkaka vid lucia eller glass vid midsommar.

Varför serverar vi lättmjölk eller mellanmjölk?

Därför att de är berikade med D-vitamin.

Vad är en lämplig måltidsdryck?

Vatten och lätt- eller mellanmjölk.

Varför ska vi äta mindre kött?

Både hälsan och miljön mår bra av att hålla nere på mängden rött kött och chark*. Kött innehåller bra näringsämnen som järn, som är viktigt särskilt för barn och ungdomar. Samtidigt har forskning visat att rött kött och chark kan öka risken för vissa cancersjukdomar. Charkprodukter innehåller dessutom ofta en stor mängd mättat fett och salt, vilket bör begränsas. Livsmedelsverkets rekommendation för barn och vuxna är att begränsa intaget av rött kött och chark till 500 gram per vecka. För att göra det enklare i skolan kan vi erbjuda mer vegetarisk mat, ägg, fisk och fågel istället. Det är också möjligt att blanda i bönor, ärtor eller linser i maträtter som köttfärssås eller grytor för att minska mängden rött kött. På så sätt kan vi tillsammans bidra till en bättre hälsa och en friskare miljö.

*Med rött kött menas kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. Med charkprodukter menas kött (även från fågel) som har rökts, behandlats med nitrit eller konserverats på annat sätt. Exempel är korv, bacon, kassler, rökt skinka, salami, leverpastej och blodpudding.

Varför serveras mycket vegetariskt?

Vi arbetar efter Agenda 2030 och de globala målen. Enligt den senast sammanställda forskningen har vegetarisk mat en lägre klimatpåverkan än mat som innehåller kött, fågel eller fisk. Dessutom visar forskningen att vi i Sverige behöver äta mer mat från växtriket och mindre från kött, då det är bättre för vår hälsa. Människans matvanor sätts i tidig ålder och genom att främja goda matvanor i tidig ålder, redan i förskolan, hoppas vi att vi kan ge våra matgäster bra förutsättningar senare i livet. Vi är medvetna om att det kan vara en utmaning att servera mat som alla matgäster tycker om, men vi försöker att hitta vegetariska rätter som vi vet uppskattas.

Vad är en lagom mängd mellanmål?

Ett exempel på ett bra mellanmål för en elev i årskurs 1-3 är två smörgåsar med pålägg, ett glas mjölk och en halv frukt/grönsak.

Vilka får frukt i skolan?

Vi har ett politiskt beslut i kommunen att barnen i årskurs F-3 får en halv frukt om dagen.

Vi vill ha mer gurka, varför får vi inte det?

Kostenheten anpassar grönsaksbordet efter säsong och gurkan, som till 96 % består av vatten och vill ha mycket värme för att växa. Det svenska klimatet är lite för kallt för att gurkan ska odlas ute och finnas året om. Kostenheten anpassar grönsaksbordet efter säsong med de grönsaker och frukter som finns vid den tidpunkten.