Stollbergs besöksgruva

Stollbergs gruvområde är ett fint område där du kan se ut över vidderna. Ta del av historien om silverbrytningen med mera.

Utsikt från Stollbergets gruva

Wäster Silfberg, eller Stollbergs gruvfält, som det också kallas, är 5 km långt och sträcker sig från Schisshyttan i norr till Silfhyttan i söder.

Silvergruvan nämns i kung Magnus Erikssons privilegiebrev från 1354 för bergsmännen i Norberg där hyttorna på "Silferberget" ges samma rättigheter.

År 1552 inleddes kronans utvinning av silver ur det än idag så mäktiga Biskopsberget (Stollberget). Trots att järnhanteringen var den mest betydande, premierades silverhanteringen.
Under 1600-talet arrenderades gruvdriften av adelsmän, vilka investerade i nya anläggningar. Under greve Jacob de la Gardie arbetade ryska krigsfångar i gruvan och de bodde i eländiga jordhålor intill. De har givit namn åt Ryssgruvan i området.

Silverbrytningen upphörde 1754. Handelshuset Jenning & Finlay, som tog över, inriktade produktionen på järn. I slutet av 1800-talet inleddes brytning av bly- och zinkmalm och 1918 av limonitmalm.
Att se ner i den mäktiga Biskopsgruvan, som ligger på bergets topp, är som att blicka ner i helvetets port. Hålet är så svart att det är svårt att se botten.

På bergets topp har Väster Silvbergs vänner byggt ett utsiktstorn i form av en lave med milsvid utsikt och man kan se såväl till Smedjebacken som till Ludvika.

Skyltad från riksväg 66 mellan Smedjebacken och Ludvika.

Sidan senast uppdaterad: