Radon

Radon är en radioaktiv gas som näst efter tobaksrökning är den vanligaste orsaken till lungcancer. Radongas avges från mark, byggnadsmaterial och dricksvatten.

Radongas har ingen lukt och kan inte ses eller smakas. Om årsmedelvärdet av radon i inomhusluften överstiger 200 bequerel per kubikmeter bedöms detta som en olägenhet för människors hälsa och ska åtgärdas. För att ta reda på i vilken koncentration av radon som finns i inomhusluften krävs en mätning.

Du bör mäta radon i din bostad om du inte har gjort det innan, om det är mer än 10 år sedan senaste mätning eller om du ändrat metod för uppvärmning eller ventilation sedan förra mätningen.

Mark

Radon finns naturligt i marken och är den vanligaste orsaken till radon i bostäder. När källan till radon är från marken eller berggrunden kallas det för markradon.

Grusåsar innehåller stora luftvolymer som ofta orsakar radonproblem. Fyllnadsmassor innehåller också mycket luft och fyllnadsmassor från vissa gruvor medför högre radonrisk än annat fyllnadsmaterial.

Berggrunden i sig har olika hög radonaktivitet. I våra trakter är det uranrika graniter och pegmatiter som kan orsaka förhöjda radongashalter. Det är sannolikt att alla rum i en bostad med direkt markkontakt har radon som har kommit från marken.

Dricksvatten

Borrade dricksvattenbrunnar kan innehålla höga halter av radon och det är främst om du har en egen brunn som du kan vara drabbad. Den största risken med höga radonhalter i vattnet är att vattnet gasar av sig till inomhusluften samt att småbarn får höga stråldoser. Man brukar räkna med att en radonhalt i vattnet på 1000 Bq per liter kan ge ett bidrag till radon i inomhusluften om cirka 100 Bq per kubikmeter. Om radongashalten i dricksvatten överskrider 1000 Bq/l bedöms vattnet som otjänligt. Det kommunala dricksvattnet i Smedjebacken innehåller inga höga halter av radon och ytvattentäkter innehåller nästan inget radon alls.

Byggnadsmaterial

Byggnadsmaterialet blåbetong, det vill säga alunskifferbaserad gasbetong, användes från 1920-talet fram till 1978. Tillverkning av detta byggnadsmaterial förbjöds 1975. Halterna av radon från blåbetong kan bli så höga att de utgör en risk för hälsan. Olika fabrikat av blåbetong varierar i radiumhalt. Andra faktorer som påverkar radonhalten i inomhusluften är husets konstruktion och ventilation.

Miljökvalitetsmål                                                                                    

Riksdagen har fastställt ett miljökvalitetsmål för radon som säger att byggnader och deras egenskaper inte ska påverka hälsan negativt. Det ska säkerställas att radonhalten i bostäder, på arbetsplatser och i offentliga lokaler är lägre än 200 Bq/m³ luft.

Sidan senast uppdaterad: